University Antarctica 2009

Dag 1: Söndag 8/2 Avresedag
I dag börjar den långa resan till Ushuaia på Eldslandet. I kväll blir det dock bara flyg ned till Arlanda med övernattning på Rest-And-Fly.

Är lite nervös för kvällsflyget ned - att det blir inställt pga snöovädret som nu drabbat Norrland. De har lovat kraftigt snöfall och hårda vindar i kväll - hoppas planet kan lyfta.

I morgon bär det iväg vidare till Atlanta i USA och sedan vidare til  Buenos Aires på Tisdag. Därifrån sedan vidare till Ushuaia som jag når tisdag eftermiddag. Hela 2 dygn på flyget! Jag får sedan några dagar i Ushuaia innan resterande 70 studenter och 19 lärare anländer och vi börjar förbereda för båtfärden över till Antarktis.

Jag har försökt packa minimalt - det är en massa fältutrustning som ska med, ögon-scanner hjälm, action cams, video cam, GPS klockor, kameror m.m. förutom nödvändig personlig utrustning. Ska bli spännande och se om våra intentioner atrt studera "turisters" beteenden, upplevelser och påverkan på miljön går att utföra som planerat. Verkligheten är ju alltid mer komplicerad   Nu kan jag bara hålla timmarna att planer lyfter ..... 



Dag 3: Tisdag 10/2 Just landat i Ushuaia, Eldslandet
Vilken resa! Jag Lämnade Piteå och Renön i en snöstorm. Det är -16 grader och jag har skottat snö på uppfarten flera gånger under dagen. Flygtaxin är beställd till kl 18.00 och flyget går 19.40. När kl är 18.10 och ingen taxi dykt upp ringer jag Piteå-taxi och de säger att den är på väg. Strax efteråt ringer taxiföraren och undrar om det går att åka ut till Renön eftersom vägen är oplogad. Jag lugnar honom och säger att det är färska hjulspår hela vägen ut till oss och att det är bara lätt pudersnö på vägen. Han ringde då från Golfbanan och det tog ytterligare 7-8 minuter innan han dyker upp med sin V70 Cross-country. Vi är nu rejält sena, kl 19.23 och ytterligare två skall hämtas upp. Taxiföraren får dock besked att åka direkt till Kallax pga snöförhållandena och först 19.35 lämnar vi Piteå.

Ute på E4an är det kraftig snörök och dm djup snö i omkörningsfilen, men taxiföraren ger järnet och kör om en massa bilar på Pite-motorvägen. En riktig rysare när sikten är obefintlig, rutan frusen med snö och massa snörök! Där motorvägen slutar norr om Piteå kommer vi ifatt en lång bilkö efter två snöplogar. I 40 km/tim rullar vi sakta fram och både jag och taxiföraren börjar bli nervöst otåliga. Kl är nu 18.45! Vid norra infarten till Norrfjärden släpper snöplogarna förbi oss och farten ökar något - dock långt ifrån den fart vi behöver om jag skall vara på flygplatsen i tid. Framför oss har vi ytterligare en flygtaxibil och vi ligger hack-ihäl och litar på vägleningen av taxin´s baklyktor vid omkörningarna i snöröken. Hjärtat i halsgropen! Taxichauffören gör ett kanonjobb (på gränsen till dumdristigt) och vi är framme vid Kallax strax efter 19.15 till bådas lättnat att det gått bra trots "tokkörningen" i snöyran. Det visade sig dock att planet var 20 min försenat från Åre - så jag hann lungt med sista planet till Stockholm trots snöstormen.

Nu skulle jag övernatta på Rest-and-Fly på Arlanda, som dock är mer rest än sova eftersom folk inte har förstånd att prata tyst mitt i natten i korridorerna. Jag hade vid ett tillfälle bra lust och gå ut och klappa en dam på k...en som stod och ropa på sin karl i korridoren långt efter kl 24. Det blev en orolig och sömnlös natt.

Eftersom Atlanta-planet inte skulle gå fören kl 12.25 hade jag sovmorgon, men redan 09 var jag utcheckad och fixa en frukost, tog ut pengar och checka in bagaget. 31 kg - whoops! Skulle växla penar inne på Terminal 5´ans Forex men eftersom den var under ombyggnad var Forex stängt!! Så jag var tvungen att trassla mig ut igen, genom en obemannad passkontroll och ut genom tull tillbaka till insckningshallen igen där jag hittade en SEB bank och kunde växla till dollars. Strul nr 1!

Jag kom iväg med Atlantaplanet i utsatt tid och lämnade ett strålande vackert Stockholm i tunn snöskrud. Nu var det 10 timmar i luften med Delta Airlines vilket innebar dålig mat, dåliga filmer på små centrala skärmar med irriterande färgstick, 7 USD för en wisky/öl och smaklös kycklingmiddag (här ingick dock en liten flaska vin/öl - wow). Man får skylla sig själv när man flyger lågbudget! Eftersom flyget gick "dagtid" och jag skulle lamda i Atlanta 15.55 blev det inget sova av utan jag läste forskningsrapporter och en turismbok hela vägen.

I Atlanta hade jag 2 tim 40 min och "immigration" gick förvånandsvärt fort - bara 20 minuter! Fick lämna alla fingrars avtryck + ett foto, men killen var ovanligt vänlig - de brukar kunna vara sturska. Jag tog en Kinarätt i en av de 5-6 snabbmats restaurangerna och nu syntes det att USA är i krig. En massa "Desert Storm"-kädda soldater överallt - unga killar - jag kunde nästan se hur de slets sönder i småbitar av vägbomber. Hoppas Obama får slut på eländet snart.

Avgången till Buenos Aires kl. 18.40 gick bra. Vi var hela 8 personer från Sverige på flyget varav 4 från samma Stockholmsplan! Ytterligare 10 timmar med Delta i luften! Efter en ny kycklingmiddag  (suck!) "njöt" jag mig själv till sömns av en dålig film. Jag sov nu hela "natten igenom" och vi landade i Buenos Aires kl 07.45 lokal tid.

Buenos Aires ar en modern och fin flygplats - men logistik har de INTE lart sig.



Efter landningen och en smidig "immigration" kontroll fick jag dock ta mitt bagade och vandra iväg ut i den tryckande värmen (härligt!) till en annan terminal för inckeckning av bagaget och sedan gå tillbaka till samma terminal jag kom ifrån för senare boarding. Jag hade nu 2 tim och 40 min på mig men planet var försenat 50 min och avgången uppskjuten till  11.15. Efter att ha växlat pengar, spatserat runt i den fina flygplatsen tänkte jag gå in genom säkerhetskontrollen till Inrikesflyget. Ställde mig i en lång kö 9.15 och efter en kvart var jag framme vid boardingkort kontrollen där jag blev ombedd att komma tillbaka 10.45 som det hade skrivits på boardingkortet. OK satte mig och avnjöt en Argentinsk öl (literflaska) och läste mer litteratur. Kl 10 tänkte jag att jag är ute i god tid för att köa till säkerhetskontrollen. Men nu hade kön växt 10 ggr och jag fick ställa mig i kön vid utgången till terminalen, säkert 400 personer i kön framför mig. Några minuter senare välde det in flera buisslasser av seniora turister från Adventure Tours och nu slingrade sig kön lika långt bakom mig som framför - här hade jag tur med timningen trodde jag.

 
Kön till säkerhetskontrollen - framför mig gick den runt hörnet och var 4x så lång som den som syns i bilden. Bakom mig slingrade sig kön 3 varv till vid terminalutgången.

Men, efter en kvart hade vi rört oss 10 m, snigelfart och oron började stiga. Strul No 2! Efter en halvtimme 10.30 hade jag rört mig 1/4 av  kölängden (till hörnet i bilden) och kl 11, femton minuter innan avgång stod jag fortfarande 1/4 av köländen framför mig, ca 100 personer. En grupp bakom mig hade samma avgångstid och var upprörda, Jag frågade en vakt om jag skulle gå fram men han sa bara "stay -put" fast på sitt språk! Nu tog jag saken i egna händer och gick före hela kön samtidigt som en grupp om 6-7 killar stormade  ingången till säkerhetskontrollen där en ung tjej försökte hålla tillbaks en alltmer uppretad folkmassa. Nu såg jag att enbart en av två röntgenscannrar var bemannade av 1 person (!) och två vakter som kroppsvisiterade i pratiken samtliga. Den stackars scannerpersonnen hade ingen tid att titta på röntgenskärmen eftersom han hade fullt upp att hjälpa folk med sina väskor på bandet. Hela "säkerhetsproceduren" var ett skämt! Reglerna sa att allt skulle scannas men den underbemannade personalen hade inte tid att göra sitt jobb!  Helt meningslöst - samtidigt som kön på 500-600 personer bara växte. Bananrepublik?

När jag äntligen var främst i kön och på väg att släppas in, några minuter efter 11, så kom en "Adventure Travel" guide och skulle släppa förbi sin busslass av pensionärer så de inte missade sitt plan. Upprorsstämningen ökade i kön och det var bara att gilla läget! Plötsligt kom en tvärförbannad flygplatsledare och skällde ut tjejen som reglerade kön och ropade in alla som skulle till Ushuaia. Så vi kunde plötsligt ta oss igenom "säkerhetskontrollen" (jag tog inte ens ut datorn ur ryggsäcken) sätta oss på bussen ut till planet och som sista grupp bordade vi planet. Klockan var nu 11.40 och 11.50 kunde vi lyfta.
 
På Inrikesflyget med Argentina Airlines fick vi en macka under de 3 timmar och 15 min det tog innan vi mellanlanda 14.35 på sydvästra Argentina i en ökenstad, El Calafate. Den låg vid en stor sjö med vackra toppar av Anderna i bakgrunden. Efter 25 min i planet lyfte vi igen nu mot Ushuaia. I stället för utsatta 14.28 så landade vi 16.35 i Ushuaia.


Vy ovanför Beagle Channel mot Ushuaia med Eldslandet i bakgrunden och turbåt på väg ut mot öarna i kanalen.



Så i stället för angivna 13.30 landade vi 16.35 Uahuaia. Vädret var vackert men rejält blåsigt. Jag tog en taxi till "hotellet" Inn Las Rochios" som visade síg ligga i ett slumkvarter 1.5 klm från centrum.  Hotellet bestopd av 6 rum ovanför en lokal restaurant/bar och jag har bott i värre hotell (Rysslande) - det var snarare lite pitoreskt. Ägaren kunde inte ett ord engelska och jag kan ingen spanska men vi lycxkades kommunicera i alla fall. Efter en välbehövlig dusch och tvätt av resekläder gick jag ned mot centrum.


Kvarteren utanför hotellet.


Huvudgatan ovanför hotellet.

Ushuaia ligger vackert omgioven av vassa bergstoppar och glaciärer och består av både fatiigt och rikt om vart annat. Ju närmare jag kom centrum desto rikare framstod staden. Bilparken var helt modern - både små bilar och stura moderna 4W jeepar.


På väg till centrum - intressant hus med vacker bakgrund.


Hamnen med kryssningsfartyg och park med fin konst.

Det visade sig att Ushuaia har fina parker med modern konst och utsmyckning. I hamnen ligger alla kryssningsfartyg och längsa två huvudgator finns alla (turist) butiker, souveniraffärer och restauranger. Första intrycket var lite väl turistiskt - som Queenstown på Nya Zealand. Men ju mer jag gick runt deso mer fick jag en känsla av Outback Frontier stad - en hybrid mellan Whitehorse (Yukon) Frontier atmosfär, Queenstowns äventyrarsatmosfär, Västindisk Crusing destination och Nunaviks "aboriginal" atmosfär med skällande och ylande hundar och ursprungsbefolkning. En riktig mysig blandning med andra ord.   



Efter att ha strövat om kring i butiker så hitta jag ett internet kaffe och lade ut första bloggtexten. Såg att Pitetidningen hade gjort en artikel. Kul:  http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/ARTIKEL.ASPX?ArticleId=4421420

Sedan började jag bli riktig hungrig efter bara två små mackor på inrikesflyget under hela dagen. Jag hittade El Turko pizza restaurant i utkanten av turiststråket som verkar vara väldigt populärt. Klämde en 1/2 pizza och 1 liters ölflaska.  Smaskenms! På vägen hem vid 21.30 gick jag förbi ett varuhus och köpte lite förnödenheter såsom whisky, frukt  och pulverkaffé.  Nu började det mörkna vid 22 tiden. Men dewt känns trygt att gå på gatorna även bortanför turiststråken.

Efter lite läsande och dagbokskrivande var det dags för en välbehövlig sömn till ylande och skällande hundar. Vid kl 24
 började dessutom ett litet barn att skrika och leva om på gården utanför fönstret - men jag var för trött för att bry mig.


Dag 4: Onsdag 11/2 Vilodag

Jag tog en välbehövlig sovmorgon till kl 09. Efter frukost på "hotellet" med kaffe, ett glas juce, 2 beagles och några torra konstiga fyrkantiga kakor (oätliga) gick jag ned till centrum igen. I dag var det gråmulet och regnet hängde i luften. Målet var att köpa vykort och reka kajakpaddling.


Kryssningsfartyg i hamnen.


Turistgatan

Jag strollade runt, fick på turistinformationen adressen till fyra företag som kan ha kajakpaddling som jag besökte en efter en. Det finns ingen kajakuthyrning i Ushuaia - bara organiserade turer med guide. Bokade upp mig på en för i morgon - 500 Arg Dollar för heldag all inclusive. Ska bli spännande.

Shoppa lite vykort, kartor och fleece - de har massa läckra souvenirer här. Gäller att hålla i penarna. Hittade en "Ice-bar"

Fast Ice här betyder glass och inte is.

Tog en rejäl hamburgare innan jag gick hem till hotellet. När jag väl var tillbaka på rummet började det regna så jag ägnade em åt att läsa. På kvällen provade jag wi-fi och hittade ett öppet privat nät som jag surfade på. Behöver inte gå ned på Internet-kaffé - men det gick långsamt och hela tiden spottade nätet ut mig.  Sedan hittade jag att hotellet har ett eget nät som var mer stabilt - så nu kan jag surfa från rummet, Kanon!  Satt hela kvällen och fixa blogg och mail. Tog en (äcklig) biff med sallad (inget annat till) i restaurangen på hotellet, men vinet var gott. Tomt förutom några locals - mysigt.

Dags att sova igen till ylande hundar. Hoppas det blir bättre väder i morgon.


Dag 5: Torsdag 12/2 Kajak Benschmarking
Dags för första äventyret och strul nr 3! Står och väntar på utsatt tid 08.10 men ingen kommer!
I stället för att göra adekvat research så ställde jag klockan efter flygplanets tidsangivelse vid landningen i Buenos Aires - 07.45, fast flygvärdinnan uppgav 08.45. Förvirrad frågade jag vid växelkuren efter tiden och den var 08.45 så jag ställde om till Buenos Aires tid. På TV kunde jag se båda tiderna och med en viss oro ställde jag väckarklockan på 07.00 - ifall jag hade fel tid och det var 08 i stället så hade jag ändock 10 min på mig!  Gäller att gardera sig!.

Så jag gick ut kl 08 enligt min tid. Det var gråmulet och regnade - såg inte alltför lovande ut för en kajaktur. Kl 08.30 började jag bli lite orolig men då kom hotellägaren som på Argentinska förklarade att jag var för tidigt ute - kl är bara 07.30! m Han förklarade att jag gick Buenos Aires tid och serverade mig en välbehövlig frukost. 


El Casa Las Rochos - Hotellet i regnrusk medan jag vänta på äventyret.

Så kl 08.20 lokal tid kom ett glatt gäng i Jeep från äventyrsföretaget Canal som jag bokade upp mig på  i går. Joel som körde var gammal olympiakajakare i Soul och Chiko var en pratglad själ. I Jeppen satt även en gäst, en kille från Brasilien. Vi hämtade sedan upp två par från Schweiz och en kille till från Argentina. Alla kunde prata Spanska/Portugisiska men guide försökte hålla lådan på Engelska för min skull - men mycket roligt sades utan att jag förtstod ett ord.
 
Vi skulle nu köra 7 mil, vara 5 på grusväg österut mot den kända Haberton Ranchen och paddla runt öarna i Beagle Kanalen.  Chiko höll låda så resan gick fort så vi var framme vid 10 tiden vi en liten flod R. Larsiparsahk. Här lasta vi av och gearade upp.


Vår jeepbuss med 9 peroner i.


Jeepen med släp med 4 dubbelkajaker och en enkelkajak för Joel.


De hade en smart kajakvagn med två luckor ovanpå för all utrustning.


Joel fördelar torrdräckter och våtdräkter.


Kajakerna var inte imponerande - enklaste typ med hårda sittplatser.


Chiko och Joel jobbar med utrustningen. Våtdräkterna var inte populära - det var skönt att få en torrdräkt



Sedan var det dags för säkerhetsgenomgång och instruktioner som Chiko tog seriöst eftersom bara jag hade paddlat havskajak tidigare. Min buddy från Brasilien hade testat forskajak.


All geared up och klar för äventyret


Nybörjarna får instruktioner och hjälp av Joel.


Så bar det iväg någon km längs floden innan vi skulle ut på havet och Beagle Chanel.


Vi var omgivna av Patagoniens häftiga berg.


Här närmar vi oss flodmynningen där en mängd fåglar samlats.


Två Upland Geese, året runt residenta här. Vi hade tidigare sett flockar av Ashy-headed gese som nu samlas i flockar inför flytten norrut. Även örn, vråk och kärrhök samt flera olika änder sågs.


På väg ut i Canel Beagle med Chile på andra sidan sundet.


I flodmynningen rastade hundratals silvertärnor - som på vår sommar häckar i vår Norrländska skärgård.


Havet är lungt och den utlovade vinden (60 knots) har inte börjat änu så vi styr ut mot kanalöarna. 


Dubbelkajakerna var ingen trevlig bekanskap. Jag hade problem med styrningen av rodret och benen domnade fort.


Landskapet var dock spektakulärt.


Det Schweitziska partet var glada.


Vi siktade in oss på Isla Martillo - Hammer Island som ser ut som en hammare och som hyser kanalens enda pinguinkoloni. Ön ägs av Haberton Ranch och som skydd för pinguinerna är det tillträdesförbud.


Vi möttes redan i kanalen av simmande pingviner och deras karakterisiska läte som Chicko kallade "donkeys of the sea".


Det var fantastisk att sakta glida in mot stranden och välkomnas av dessa små nyfikna krabater.


Den vanligaste arten är Magellanic penguine med 20 000 par på ön.  Dessutom finns det 6 par av den större Gentoo penguin.


Pinginerna var inte alls skygga för oss.


Ett underbar upplevelse att glida förbi dessa häftiga fåglar.


Magellan pinguiner.


Man kom riktigt nära - det behövdes ingen systemkamera - lilla Olympus My funkade bra.


Vacker miljö de lever i.


Argentinas Patagonia berg i bakgrunden.




Vi gled sakta längs stranden som var full med pingviner.


En stor upplevelse för oss alla.




Glada miner. En bit upp stod några Gentoos.


När vi var på väg att lämna stranden kom turbåten. Vi var alla överens att vi fick en större pingvinupplevelse än från en stor båt.


Vi paddlade nu västerut längs Hammer Island - genom kelpbälten.


Så var det dags för lite varm soppa - vi bildade en flotte och bjöds på god soppa.


Vår olympiad guide Joel.


Här letar vi efter sjöstjärnor i det grunda vattnet när solen tittade fram. Verkar lovande inför lunchen.


Vi gick iland på kanalens största ö Isla Gable på nordöst sidsan - och solen sken.


Stranden var full av blåmusslor och patella-snäckskal.


Chicko gör i ordning lunchpaketen med två goda mackor var, en muffin och schokladkaka, gott vin, ost, chips, korv och oliver.


Men som på beställning kom regnet och ett rikttig åskdunder till våta guiders förvåning. Det är ovanligt med åska här enligt dem.


De det blev att krypas in i torr/våtdräkterna och avspisa lunchen i hellande regn.


Regnet slutade strax efter att vi hade börjat paddla igen och regn och sol om vartannat följde oss - typiskt Patagonia väder.

På vägen tillbaka hade det blåst upp rejält men nu hade vi vinden i ryggennär vi paddlade österut innanför Isla Chata dör stora labbar, skrakar och massa skarvar följde oss. Även en nyfiken leopardsäl spanade in oss.


Tillbaka var Chicko nöjd med att allt hade gått bra.


Även jag var nöjd med en härlig dag av paddling i Patagonia med trevligt sällskap.


Som sig bör måste man simma i alla hav.

Vi hade paddlat ca 13 km och gick ilande strax före kl 15. Kl 17 var vi tillbaka i Ushuaia där solen sken mellan molnen.
Jag satte mig att bearbeta bilderna och gick ned på hotellet "bar" och beställde en pizza och öl. Pizzan var STOR och mer bröd än fyllning och ölen kommer här i literflaskor. Som vanligt satt några lokals och åt och titta på Argentinsk fotboll - en trevlig middagsunderhållning. Jag försökte få i mig så många av de 8 slices som möjligt av pizzan men var tvungen att lämna två.  Slut mätt och belåten på en härlig dag.


Dag 6: Fredag 13/2 Sista dagen innan UAntartica samling
Sista dagen ensamt i Ushuaia. Skönt - lite jobbigt att vara helt ensam. Tog sovmorgon eftersom det som vanligt regnade på morgonen och hela förmiddagen, Bloggade, mailade och läste till kl 13 då det börjat klara upp och jag gick ned på stan igen för att fota och filma. Här följer lite intryck från Ushuaia.














































































































































































Företaget jag paddlade med.


Global uppvärmning!


Stan är nedklottad med graffitty.


Graffity.


Parkanläggning nedklottad.


Traditionellt hus i Ushualia.








Lustigt hus med gatan under huset.


Säker trafikkorning med farthinder.



Soptunna - så inte hundarna kommer åt.


Baracker där bl.a. militärer bor.


Slumkvarteren kring hotellet.


Hur klarar de vintern?


Högra sidan hotellgatan - slumhus.


Vänstra sidan hotellgatan "lyxhus".


Bra bil enkelt hus, utanför hotellet.


Gatan utanför hotellet


Hotellet Las Rochos.


Vy från hotellfönstret!


Typisk morgonvy från hotellfönstret.


Lite bättre väder!


Dit upp, Hotel Glacier, ska jag i morgon!


Dag 7 Lördag 14/2 Hotel Glacier
I gar samlades alla 89 deltagarna pa hotel Glacier  som ligger fint hogt over staden, men dar Wifi ar nere sa jag har svårt att maila och blogga. Pa eftermiddagen tog jag en promenad i skogen och upp till deras glaciarlift, en liten langsam sittlift upp pa berget. Hade dock inte tid att aka upp men motte Chicko fran paddelturen som var dar med en turistgrupp.

Pa kvallen var det sedan samling och lite lara kanna aktiviteter och ett toppenforedrag om Cheakeltons Endurance expedition. Hade traffat Davit pa Svalbard som kunde detaljerna utan och innan.

Dag 8 Söndag 15/2 Exkursion - Haberton Ranch

I dag skall halften pa vandring polularaste turen och halften aka ut pa Ranchen Haberton. Jag valde ranchen for att vandra 40 pers ar ingen upplevelse.


Dag 9 Måndag  16/2 Avresedag
I dag var det dags för det stora äventyret - mer info kommer inom kort.

Dag 10 Tisdag 17/2 Drake Passage
Drake shake


Dag 11 Onsdag 18/2 Drake och Elephant Island
Framme!

Dag 12 Torsdag 19/2 Paulet Island
Första landningen

Dag 13 Fredag 20/2 Deception Island
Baily Head
Whalers Bay
Pendulum Cove

Dag 14 Lördag 21/2 Niko Harbour och Port Lockroy
Gerlash Strait

Dag 15 Söndag 22/2 Yalour Island och Vernadsky Station
Magsjuk

Dag 16 Måndag 23/2 Paradice Bay och Danco Island


Dag 17 Tisdag 24/2 Drake Passage - Drake Shake


Dag 18 Onsdag 25/2 Drake Shake


Dag 19 Torsdag 26/2 Återkomst Ushuaia
Party

Dag 20 Fredag 27/2 Avsked


Dag 21 Lördag 28/2 Arbetsdag Ushuaia


Dag 22 Söndag 1/3 Arbetsdag


Dag 23 Måndag 2/3 Tierra del Fuego National Park
trekking kanot
 

Dag 24 Tisdag 3/3 Avskedspromenad


Dag 25 Onsdag 4/4 Hemresedag


Dag 26 Torsdag 5/3 Väntedag i Atlanta


Dag 27 Fredag 6/3 Hemkomst

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0