Whistler Dag 9-14 18-23/1 Resedagar.

Jennie väntar utanför Hilton.
När bussen kom kom även dörrvakten vid Hilton och propsa på att få lyfta in vårt tunga bagage i bussen trots att vi inte bott på hotellet. Snacka om service.
Vi var bara 4 personer spm åkte i den stora lyxiga bussen ned till Vancouver Airport. Nu såg vi vägen i dagsljus med massa fina berg och fjorden in till Squamish. Det var otroligt massa vägarbeten eftersom de breddar vägen till dubbelfilig inför olympiaden 2010. Otroligt arbete i den branta terrängen ovanför fjorden. Vägen går även genom centrala Vancouver så Jennie fick se lite av Dowbtown. Hansi var här 2006 på konferens och har "turistat" i centrum.
Incheckning vid flygplatsen gick smidigt och enkelt och återigen kunde vi njuta av den vackra flygplatsen.

En fika på StarBucks.

Stora indianfigurer.


En bäck med simmande laxar i glas genom vänthallen.

Jennie vid bäcken.

Jennie vid saltvattensakvariet.

Ett kinesikt par ville att Hansi skulle fota dem vid akvariet och propsa på att fota oss som tack!

En sista "american meal" - pan pizza innan flyget.

Ett sista stop i baren där hansi testade innedrinken No 1 i Kanada - Seazer. Som en Blody Mary men med massa tabasco och peppar-lining. Jennie tog ett glas vin och en stärkande wiskey.
Flyget med Lufthansa var tråkigt - de har inte alls samma mediautbud av filmer som SAS - utan visar bara en film!
Men de har bättre mat och fria drinkar!!
Frankfurt är en enormt tråkig och virrigt flygplats men vi hade gott om tid och bagaget var incheckat hela vägen till Stockholm.
Vi landa på ett regningt och stormigt Arlanda - flyget skaka ordentligt under inflygningen - det var flera stormar över syd och mellansverige. Vi tog bussen till Centralstation och låste in bagaget och mötte Jennies bror Robert igen för en gemensam middag. Vi gick på Pizza Hut som dock visade sig vara en fin restaurang. Efter en fika på Café var det dagt att kliva på 23-tåget till Åre.
Söndag 20/1 -Onsdag 23/1
Vi kom fram till Åre kl 07.30 och möttes av byvärden som bjöd på en kaffé vid järnvägsstation. Trevligt. Det var rejält kallt och packningen megatung - men Holiday Club låg bara över järnvägsspåret.
MEM, vi fick inte checka in fören kl 16 enl. personalen! Eftersom Hansi nu var rejält förkyld, Jennie trött och det bara var 27 cm i backen jämfört med 2,5 m i Whistler, så lockade inte skidåkningen. Vi satt 7 timmar i foajen innan vi fick checka in!!

Konferensen blev OK och det var skönt att kliva på tåget hem tisdag kväll och komma hem till Luleå onsdag med morgontåget, buss till Piteå och Taxi ut till Renön. Otroligt skönt att vara hemma igen. Här hade det just snöat 3-4 dm så landskapet var det ett vackert vinterlandskap badande i sol som mnötte oss. Borta bra men hemma bäst!
Whistler Dag 8 Torsdag 17/1 Sista skiddagen
Vi vaknade trötta och hansi känner sig febrig - med tryck över bröstet. En begynnande förkylning - för mycket badtunnebad??
Morgonen var gråmulen så entusiasmen för vår sista dag var inte i topp. Men med hjälp av rutinerna kom vi tidigt - 08.30 - in till centrum och vi tog Blackcomb upp. På vägen upp med Exalerator Chair lämnade vi plötsligt det gråmulna under oss och vi kom upp till ett soildränkt berg! WOW! Vår fjärde soldag av 8 skiddagar - inte illa. Humöret gick genast i topp.
Molnen ligger tätt över "the Valley"
Det var ett lyft att lämna molnen bakom sig och komma upp i klart väder på hög höjd.
Jennie njuter av utsikten från Pointjack Race Center.
Hansi försöker uppbringa energi trots feber.
Vy mot Rendevouz Lodge och den molntäckta dalen.
Vi åkte ner mot Glacier Creek för att ta oss över till 7th Heaven. Jennie på väg ned mot lodgen.
Jearsy Cream liften upp mot 7 th Heaven Avenyn.
7th Heaven liften upp. Här var det fint, men betydligt mer uppkört och pucklar där det tidigare i veckan varit lössnö. Men vi racede nedför pucklar och tog oss ut på väggen vid "Bowln" men snön var hår i skuggan och uppkörd till tuffa pucklar. Det var bara att bli "pistråtta" och race nedför de fint preparerade pisterna.
Utsikt mot Whistler och Harmony Ridge.
Upp på toppen av 7th Heaven med pisterna nedanför.
Vi tillbringa fm i "himlen", tog lunch vid Rendezvous och fortsatte på em att åka 7th Heaven.
Krafterna räckta bara till piståk - inga fräcka utflykter i dubbel Diamonds.
Horstman Glacier nedfarten ser frestande ut men med feber ska man inte ge sig på för stora utmaningar.
Fina branter nedför glaciären på basidan.
Vi tog en sista fika på Horstman Hut på 2284 m.ö.h.
Utsikten från hutten. Horstman glacier till höger och 7th Heven till vänster.
Jennie njuter i solen.
Hansi trött men glad efter en härlig skidvecka.
Efter fikat tog vi oss den långa vägen ned i byn och shoppa lite mer, bl.a. köpte Jennie en ny hjälm och hansi en skidjacka till fina priser. Vi var frestade att ta med hem ett par Squad skidor för 2500:- men vi var redan för tungt packade.
Vi åt en mega-natcho middag på Långhorn innan vi tog bussen hem för att packa. Hela kvällen gick åt till att pussla ihop vår utrustning i våra två väskor - det gäller att hålla tungan rätt i mun. Sista kvällen med värdarna! Tiden går så fort, så fort...
STORT TACK Maria och Tim för en underbar tid med er i Whistler ... memories for ever....
Whistler Dag 7 Onsdag 16/1
Vi tog bussen in och träffa Sofia vid biljettkuren i centrum och tog Whistler Village Gondola upp till Roundhouse Lodge.

Vi tog ett uppvärmningsåk ned på Wild Card, kvinnornars störtloppsbana till liften Big Red Express. En härlig bra preparerad brant cruser pist. Sofia kör telis så det ryker och det märks att hon guidar länge på berget. Det gick undan. Bästa telisåkarn vi träffat hittils i Whistler. Jennie hade i dag rejält ryggont så hon tog en vilopaus medan Sofie, Maria och Hansi åkte upp på toppen av Whistler, to "the Peak".

The Peak liften upp till toppen på Whisler, 2182 m.ö.h.

Sista biten var en rejäl brant över Whistler Bowl.


Whistler Bowl är en fin brant med massa pucklar ned från toppen.

Utsikt mot Whistler Village från toppen.

The Peak liften ovanför Whisler Bowl med The Roundhouse Lodge till höger.

Sofia och Maria på toppen.

Hansi och Maria med Black tusk i bakgrunden.
Från toppen guidade Sofia och vi tog Whistler Bowl över pucklarna till en sadel med den svarta pisten Shale Lope ned där vi hitade lite lössnö. Andra åket fortsatte vi från toppen bort till West Bowl och droppa ned i Double black Diamond Cocalorum pisten vidare mot Beagle Bowl och via Highway 86 tillbaka till liftarna. Efter dessa åk gick vi in till Jennie i Roundhouse Lodge och fikade.

Roundhouse Lodge.
Därefter åkte Sofia och Maria ned för att jobba och Jennie och Hansi satt kvar för en lunch.

Jennie på väg ut igen.
Efter lunch skulle vi försöka åka lite igen fast Jennie hade ont. Vi börja med att åka upp på The Peak.

Toppen på Whistler - The Peak.

Jennie njuter av utsiken på toppen.

Inukshuk med The Black Tusk mellan benen. Inukshuk står på toppen av Whistler och lär vara en figur som indianer och eskimåer i norr använde som ledmarkeringar i aktis. Den är även symbol för vinterolympiaden i Whistler 2010.

Jennie klappar Inukshuk.

Hansi "greppar" Inukshuk!

Black Tusk klippan i fjärran.

Vat åker vi nu?

Jennie vid toppstation på The Peak.

Vi valde att åka ned mot Harmony Ridge på baksidan. Vackert snölandskap på baksidan av toppen.

Stora vidder ovanför trägränsen. Mycket var dock redan uppkört.

Fina nedfarter på Glacier Bowl.

Vy bort mot 7th Heaven på Blackcomb med Harmony Ridge i förgrunden.

Blackcomb i bakgrunden och Roundhouse Lodge i förgrunden.

Jennie var återigen tvungen att vila vid Rounhouse lodge så Hansi åkte upp på The Peak och tog två turer nedför Whistler Bowl med Suprise och Shale Slope.

Sista biten ned på Shale slope mot The Peak liften. Lite lössnö fast det var ganska uppkört.

Därefter påbörjade vi nedfarten till byn.

Whistler låg i dag vacker i solskenet.

Vy ned på centrum av Whistler från Whistler Village Gondola.

Chateau Whistler i upper Village.

Här samlas alla som kommer ned från Whistler och Blackcomb.

Blackcomb Exalibur Gondola nere i centrum.

Busstorget.

Härifrån tog vi bussen hem till Grouse Circle.

Husen i kvarteret där vi bor med Whistler i bakgrunden.

Vår lilla "stuga" där Maria och Tim bor.

Vägen in i backyard med badtunnan rakt fram och Blackcomb berget i bakgrunden.

Badtunnan väntade inbjudande.

Ingången från backyard till Maria och Tims lägenhet.
Hansi tog ett snabbt obligatoriskt bad i tunnan. Efter ombyte sedan tog vi bussen in till stan. Lite shopping och sedan var vi inbjudna till mat på Hilton. Tim och Maria jobbade och kunde inte äta med oss men Tim bjöd på en utsökt middag i Hiltons restaurang. Härlig service och mycket god mat!.
Sedan hem och lite kvällsprakt med Maria och Tim när de kommit hem från jobbet.
Whistler Dag 6 Tisdag 15/1

Åter valde vi Blackcomb. Vägen upp i liften blev kall - det var minus 11 högre upp, men det verkade ha snöat mer på berget i natt än nere i byn, minst ett par dm i mellanregionen.
Vi tog liftarna upp till Rendezvous och fortsatte sedan till 7th Heaven.

Rendezvous restaurant.


Utsikten var fantastisk. Black Tusk i fjärran.

Whistler i bakgrunden.

Vid 7th Heaven väntade belöningen för veckans alla mödor och dåliga väder.



Utanför pistena låg snön 40-50 cm djup och riktig lössnö till skillnad mot igår..

Härlig skågsåkning i djupsnö - upp till 45cm pudersnö!

Snöfälten blev snabbt uppkörda men det gick att hitta orörda ytor.

Lagom brant gav fantastisk lösnöåkning och vi fotade varandra. Här kommer Hansi högst upp!

Snö till höfterna!

Äntligen trivs Legend Pro XXL skidorna.

Yeeeeee.....

...haaaaa!

Även i uppkörda partier kunde man "dyka".

Bra flyt ovanför snön...

Vi träffa på två hyfsat duktiga telisåkare - de bästa vi sett hittills. De åkte samma rännor som oss under flera åk men blev ganska sura när Hansi körde ifrån dem och även Jennie kickade deras ass. Sweden Rules! Vi är än så länge de snabbaste och stiligaste på telis på berget!

Jennie på gång i lösnöpucklarna.

Välbalanserad position....

Jennie fick en rejäl telis-tändning och klickade puder och pucklar som alldrig förr.
Ett riktigt Puder-luder!

Vi pressade 7th Heaven i tre timmar och först strax före kl 13 tog vi lunch. Under lunchen drog en front in som började dölja solen. Trist.
Vi tog oss upp på Glacier Express och även här uppe var det fin snö. Vi tappade dock bort varandra i övre delen och väntade på varandra på olika platser utan att se varandra. Till slut hitta vi varandra nere vid Glacier Restaurant. När vi kom upp igen var det strax före tre och dags att ta sig ned till byn igen.

Nerfarten är som ett myrkrig med massa folk i nedfarten och uppsamlingsplatsen. Ändå är det lågsäsong och i princip inga köer på morgonen eller under dagen. Härligt!

Lite shopping och sedan bussen hem. Hansi dök direkt i badtunnan och efter middag var Jennie waisted och dö-titta på TV medan Hansi bloggade igen.
Nu har det klarnat upp igen så det lovar gott för i morgon.
Whistler Dag 5 Måndag 14/1
Det ymmiga regnandet har gjort gatorna till slask-kanaler och all snö från hustaken ligger nu på backen. Rejält blöta satte vi oss på Blackcomb carbinen upp och uppe på Pontiac Center informerade en Mountain Host att "This is all you get today". Alla liftar högre upp var stända påg starka vindar.


Massa röda lampor som indikerar stängda liftar. Mountain Hosts i röda overaler informerar skidgästerna om läget. Snacka om pist-service!
Det snöade ymmigt och dimman var tidvis mycket tät. Men i spåret under liften låg det fin 15-20 cm nysnö - visserligen West-coast powder, dvs tung blötsnö, men dock nysnö. Så vi raceade ned över pucklar och branter. Krafterna hade återvänt - det var åter kul att åka och Jennie åkte finare än någonsin över och mellan de djupa pucklarna.
Vi insåg dock efter fyra åk i den långa puckelpisten och den tunga nysnön att vi snabbt blev trötta så så strax efter 10 gick vi in för en kaffe vid Glacier Creek. Det var dock så skönt att komma ifrån vinden och snöandet så vi blev sittande till ända lunch.

en Fika med big muffin!

Lunchen blev pizza slices för Hansi och Asiatiska nudlar igen för Jennie. Vi blev sittande till halv ett då vi tog oss samman och gav oss ut i snöstormen.

Hälsolunch!!

Drömlunch för trött skidåkare!

Inte för mycket folk i restaurangen.

Nu hade vi dock återfått våra krafter och kunde ohämmat slänga oss utför puckelpisten igen. Vi försökte filma men det dåliga vädret var inte optimalt för filmning. Vid halv tre var vi slut igen och tog vi oss ned till byn igen och dyblöta utifrån av snö och regn och innifrån av svetten tog vi bussen hem. Vi 5-tiden följde vi Maria in till centrum då vi gick och shoppa medan hon hade andra ärenden.
På kvällen bled det tvätt, tacos-middag hemma och bloggande för Hansi, sedan lite traditionsenlig videofilm igen.

Det klarnade upp under kvällen men sen började det snöa ymmigt igen, men nu snöade det nere i byn vilket är bra. De har lovat bättre väder resten av veckan så vi håller tummarna. Vi har fått nog av tät dimma och dålig sikt.
Whistler Dag 4 Söndag 13/1
Tim och mari skulle sova så vi smög med frukosten och packning och kom iväg til bussen ganska sent. Vi var vid liftarna först vid 09.30. Det hade inte snöat något i byn och på berget bara någon cm. Det blev Blackcomb igen!
De täta molnen över byn släpte när vi kom en bit upp och vid slutet av Exalibur Gondola var det klar himmel och kallt ca - 8 till -10 grader. Vi fortsatte upp till Glacier Creek och vidare upp på Jersey Creem Express.

Glacier Creek låg i skugga och här var det kyligt.

Gacier Creek Lodge.

Vi siktade in oss på 7th Heaven som förra gången var i tät dimma. Nu såg det bättre ut.

Vy mot Whistler from Express Highway mot 7th Heaven.

Nedfarterna på Whistler.

En brant pist ned från Express way.

Vackert - som på vykort!

Transportsträckan Expressway var en gjädje för ögat med fantastisk utsikt mot Whistler Mountain.

Träden var vackert snötäckta som i en vinterdröm!

Liften 7th-Heaven levde upp till sitt namn denna dag.

7th Heaven är ett stort och fint skidområde på Blackcomb.





Stora ytor, lagom brant.

Massa lössnö att hitta.

Vid toppen på 7th Heaven Express.



Inga Black Diamonds här!



Vi fick fantastiska åk både i pist och utanför pist i fin djupsnö. I dag var krafterna åter och Hansi lärde sig att skidorna bara har två lägen, stilla eller högsta växeln. Allt däremellan är bendödande.

Vi åkte hela fm i sjunde himlen och tog oss sedan tillbaka till Glacier Creek för en asiatisk nudellunch,
Nu började dock molnen från Whistler Mountain att krypa in över Blackcomb så nu höll vi oss nere i skogbältet där vi hitta fina löpor i Zig-Zag och andra pister ned till Solar Coaster Express där vi åkte hela em.

Vi såg kanske fem telisåkare hela dagen och ingen har imponerat på oss. Vi hade dock bra flyt och även nedfarten till byn gick riktigt bra i dag. Vi hsav dock upp redan 14.30 eftersom dimman blev för tät så vi knappt såg pisten framför oss.
Vi tog bussen hem direkt, och Hansi tog ett obligatoriskt besök i badtunnan där grannhunden uppvaktade Hansi för lek.

I kväll skulle vi in och sätta sprätt på 100 dollars-checken vi fick vid säljmötet. Vi valde en medelfin restaurang och bjöd med Maria. Jennie beställde revben, Hansi en stek och maria en risotto. Vi fick bra service men maten var inget vidare, revbenspjällen svartbrända, en cesarsallad som vi aldrig sett tidigare i form av ett halvt ohackat salladskuvud med lite ostsås pådroppat och rostat helt bröd till!
Efteråt gick vi och hälsa på Tim i baren på Hilton där Marias gamla kompis Jose kom och det visade sig att han fylla år i dag. Vi var dock för trötta för att hänga på en barrunda och fira Jouse så Maria skjutsa hem oss och återvände för att fira sin tidigar husvärd. Som vanligt slocknade vi bums.
Whistler Dag 3 Lördag 12/1
Vi blev som vanligt väckta av husägarnas 2 och 4-åring som "spelade" på ett piano. Lyhörda hus gör sådant klinkande hörs tydligt. Det hade mer regnat än snöat i natt men till frukost började det snöa igen. All den vackra snön på träden var dock nu borta.
Men det är massa snö längs vägen.
Grouce Circle är ett flådigt kvarter med gigantiska hus i 10-20 miljoner kr klassen.
I dag tog vi bussen på egen hand och kom ganska sent till gondole, bra bit efter 09.
Vi åkte Blackcomb upp igen och hittade en härlig pucklelfri nedfart under Solar Coster Express liften, fram till sista biten ned till liften.
Första åken med fräsha ben gick bra och Hansi tog en svart puckelnedfart sista biten ned under liften. Det gick bra att kränga de stora skidorna runt de stora pucklarna men sedan var benen döda igen. Så länge vi körde i den puckelfria branten under liften gick det bra, men när vi kom till den puckliga sista biten, även i den blå backen gick det trögt för Hansi. Jennie klarade sig bättre. Det klarnade tillfälligt upp men snart kröp dimman upp från dalen så nedre tuffa delen av backen blev helt igengrodd.
Vi var tvungna att ta en paus vid Rendezvous station, och medan vi väntade vid toaletterna blev vid "inbjudna" till ett infomöte av en trevlig men påflugen säljare. Vi skulle få en 100 dollars värdecheck om vi lyssnade på en 90 min säljpresentation i kväll. Vi signade glatt upp - 100 bucks perfekt! och fortsatte sedan i åka samma ränna. Det hade nu börjat blåsa upp på toppen, snöa en massa och en tät dimma i nedre delen av liften. Inte de bästa skidförhållanden. Med åkningen gick betydligt bättre för oss båda än i går.
Det blev en långlunch med en jättestor Taco-sallad till lunch..
Mega Taco-sallad a la Blackcomb!
Under lunchen tittade solen fram lite men när vi skulle ut vare det full snöstorm igen, 10-15 sek/m. Vi tog några turer nedför samma backe igen, med nya krafter så nu börjar Hansi få fart på sina lagg.
Jeaahhh.!!!
T.o.m. en skidlärare kom fram och var imponerade att se Legen Pro XXL på telis. Han skulle köpa den kortare varianten själv. Efter ett antal åk gav vi upp och tog gröna löpan ned igen, bussen hem och en snabb dusch sedan blev vi upphämtade hemma till infomötet kl 16 vid Chatau Whistler.
Vi fick en rejäl presentation av andelsägande i reseklubben, och en rundtur på det 5-stjärninga hotellet, men när säljaren insåg att vi inte skulle "signa up" för en kostnad på 140 dollar + 400 dollar i startavgift och x antal dollar för att köpa poäng så försvann hon fort. Vi fick dock 100-dollars värdechecken som vi ska sätta sprätt på. Efter liten shopping-tur så tog vi en Whistler Burger och en öl på Långhorn där Maria mötte upp och körde oss hem.
Centrum i mysig Jul-belysning.
Blåa, gröna belysta träd längs gatan.
Skiers in the sky!
och röda träd!
Benen är nu så stela att det gör ont i trapporna, men nu är dag 3 avklarat så nu blir det bara bättre med benstyrka och åkningen. Lite TV och film hemma och sedan i säng.
Whistler Dag 2 fredag 11/1
Det har snöat hela natten, 15 cm nysnö och från bergen dundrar kanonskotten från lavinsprängningarna precis som i går. Ger en häftig inramning inför dagens skidåkning. Maria följde med oss i dag igen och skjutsa in oss till centrum. Vi tog gondolen upp på Blackcomb och tog Excelerator quaden upp och det såg häftigt med nysnö under liften så vi slängde oss utför branten i härlig nysnö.
Det som vi inte såg var att nattens ymniga nysnö döljde dock rejäla pucklar i branten. Första och andra åket ned gick bra - då hade vi nya krafter men sen tog benen slut. Att åka djupa pucklar i djupsnö med 194 cm Legend XXL Pro tar snabbt dör på de bästa benmusklerna, så efter tre åk i liftrännan var dagen förstörd för Hansi. Och liftrännan var ingen kort nedfart - backarna här är rejält långa!
När vi fått nog av de djupa pucklarna tog vi Jersey Cream Express upp till Rendezvous - centrala stationen på Blackcomb. Därifrån tog vi oss vidare upp till 7th-Heaven med en massa härliga branta "black diamond" nedfarter genom skogen med härlig lössnö, men våra benmuskler skulle inte klara dessa nedfarter i dag.
Vi hade problem att klara lössnön på transportsträckorna!. På toppen av 7th-Heaven var det tät dimma och snöfall och totalt white-out så nedfarten blev en pina och Jennie började må illa av att inte få referenspunkter. Defensiv åkning med Legend Pro i pucklig lössnö producerar massa mjölksyra så dimman var en pina. Längre ned klarna det upp men då var benen bara spagetti så vi hade problem med att hänga på Maria. Pinsamt! Jennie ville inte tillbaka upp i dimman så vi tog en LÅNG transportsträcka ned som producerade ännu mer mjölksyra och nu började Hansis vader att krampa av det statiska åkandet i den långa transportsträckan.
Väl nere tog vi liftarna upp och tog oss till Glacier Creek stationen där vi tog en välbehövlig lunch. Det blev thai-nudlar - suppergott! Även i dag lämnade Maria oss efter lunchen för jobb.
På eftermiddagen tog vi Jersey Cream Express igen och hittade vi en härlig brant under liften som är som Branten i Riksgränsen - fast lite brantare och med massa lössnö. Lunchen hade gett oss nya krafter så vi tillbringade hela eftermiddagen i lössnön under liften. Problemet var dock att halva backen ned till liften var pucklig pist - en pina med Legend Pro. Det var inte bara en gång Hansi förbannade att han tog 194 skidorna i stället för de betydligt kvickare och puckelvänliga 165cm B2 skidorna. Men skam den som ger sig - det borde ge med sig efter några dagarna - att klara jättelaggen.
Vi harvade på tills liften stängde kl. 15 sen började den största pinan av alla - att med spagettiben ta sig nedför berget till byn. Vi tog den enklaste gröna löpan ned som samtidigt blir den längsta. Nu vet Hansi hur det känns i benen för nybörjar pelikaner! Snön längre ned blev dessutom blötare och blötare och mer tungkörd. Vi kom ned efter mycket pina och svett.
Vi skulle vänta vid Longhorn bar på Maria, men hon var rejält försenad. Vi åkte och shoppa inför kvällens BBQ hemma. Tim hade åkt längdskidor för första gången på egen hand och mötte stolt upp vid mataffären.
Hemma så tog Hansi ett skönt bubbelbad i badtunnan och sedan var det grillmat, en videofilm och sedan sängen. Vi slocknade på tre röda sekunder igen.
Whistler Dag 1 Torsdag 10/1
Torsdag 10/1 Dag 1
Vår första dag i Whistler. Vi vaknade om kring 05 och kunde inte somna om och klev upp strax efter 07. Redan en stund innan 07 börja husägarnas barn 2 och 4 år att leva om så det var bra att kliva upp.
Vi fixa till utrustning och väckte Maria som skulle följa med upp på och åka under förmiddagen. Tim hade kvällskift och jobbade till 02 och sov under förmiddagen.
Det hade snöat någon dm under natten och vi fick "gräva fram" bilen.
Huset Maria och Tim hyr sin lägenhet i är magnifikt. De bor ca 5-10 min med bil till Centrum. Huset värt ca 14 miljoner ägs av ett par från Vancouver.
Det är lågsäsong nu så det var gott om plats på bilparkeringen till skillnad mot jul-nyårshelgen då det hade varit helt hysteriskt enligt Maria. Bilturen efter helgen ned till Vancouver hade tagit över 7 timmar mot normala 2 och det hade tagit Tim över en timme hem från Hilton mot normala 5 min. Liftköerna var enorma och ringlade sig långt ned på gågatan och alla nattklubbar på nyårsafton var fulla med det lägsta inträdespriset på 1000 Kr.
Från bergen dundrade lavinprängningarna som om det vore ett krig. Det ymmiga snöandet gör att lavinpatrullen får jobba hårt. Lavinskott är alltid ett gott tecken på nysnö.
Från parkeringen var det en kort bit till centrum. Vi skulle hitta stavkringlor till Jennie och vi besökte tre sportaffärer för att köpa en kringla men alla hade slut så till slut hyrde Jennie stavar så vi kunde komma iväg.

Från centrum går karbiner upp både till Blackcomb och till Whistler.

Centrum med Balcomb gondolen.

Från centrumtorget börjar gågatan med alla affärer omgiven av de stora hotellen Oceanic, Hilton, Four Seasons m.fl.

Inte alltför trångt på gatan-

Vi tog karbinen upp på Whistler och körde mest kring Emerald Express eftersom det blåste hårt på toppen och snöfallet + dimma var tät högt upp.
MEN, vad trögt det gick! Maria hade inga problem att åka ifrån oss. Vi kunde bara åka en kor bit innan vi var tvungna att vila.
Vi fick stanna ofta och vila benen.'
Mjölksyran sprutade i låren på Hansi på fm och Jennie på em.
Det var riktigt pinsamt vad dåligt det gick - vi får skylla på Jet-Laggen.
Vid lunch lämnade Maria oss som skulle jobba med en tävling för hennes skidteam. Em blev bara värre - vi hade varken styrka, guts eller ork att åka som vi brukar åka och efter dagens slit blev nedfarten till byn en ännu större och lång pina. Vi var tvungna att hålla igen farten pga. fartkontrollanter och dessutom hålla undan för alla pelikaner. Vilken pina med skrikande värkande ben köra "långsam telis" i lössnön.
Nere vid Lonhorn bar skulle vi hämtas upp av Tim. Det tog dock lite längre tid så vi han bli lite kalla. Det var inget större drag på after-skin i baren. Till slut kom Maria som skulle jogga till sin skidarena och Tim tog oss till en sportaffär där Jennie kunde köpa sina stavkringlor till slut. Tim körde hem oss och skulle vidare och installera några kompisar på sitt Hotell. Vi tog ett härlig dopp i deras hot-tub.
Jacuzi - helt underbart för den trötta kroppen.
Lite middag och TV och trevligt prat med Tim och Maria så var det dags för en skön sömn och drämmar om starkare ben föpr bättre skidåkning.
Välkommen Jennie och Hansis nya blogg som börjar med Skitour Whistler 2008
Hej
Nu startar vi, Jennie och Hansi vår reseblogg. Hansi har dessutom bloggen http://www.guidenatura.blogg.se/ om du vill läsa vad som händer runt Renön.
Vi börjar vår blogg med rapport från vår skidresa till Whistler i B.C. Canada. Vi har blivit inbjudna av Jennies klasskompis Maria som efter sin examen fick jobb här på Four Season Hotel men även jobbar som huvudcoach för Whistler längdåkningsklubb. Maria bor med Tim som är manager på Hilton Hotel i Whistler.

Dag -2 Måndag 7/1, dag -1 Tisdag 8/1 och dag 0 Onsdag 9/1
Vi startad vårt äventyr måndag kväll när vi satte oss på Stockholmståget 21.12 från Luleå. Efter en hyfsad sömn för båda kom vi till ett regnigt och gråmulet Stockholm vid lunchtid. Vi besökte några sportaffärer i jakt efter trugor till Jennies nya stavar som hade små "slalomtrugor" - värdelösa i lössnö. Trots fyra försök hitta vi inget, så då tog en fika och träffade Jennies bror Robert på järnvägsstationen innan vi tog bussen ut till Arlanda och en natt på Rest-and-Fly. Helt OK.
Vi hade en liten diskussion där Jennie utifrån "familjekällor" hävdade att vi behövde vara vid incheckningen tre timmar innan flygtid, dvs kliva upp vid 06 och Hansi hävdade att vi lugnt kunde sova till 07 eller 07.30. En kompromiss blev 06.15 och vi stod vid incheckningen 06.45 som öppnade 07.30! Suck!
SAS-planet till Chicago var OK - men de serverade endast köttbullar och potatismos som "lunch" och en trist pirog strax innan framkomst! Hansi titta på några filmer medan Jennie försökte sova. Vi såg isbergen mellan Grönland och Canada vilket var häftigt. Planet landa med en kraftig duns - SAS!!!!
Transfer i Chicago gick smidigt fast vi var tvugna att ta ut bagaget genom tullen och checka in igen. Bra service i USA gjorde proceduren smidigt fast vi hade bara dryga två timmar innan flyget till Vancouver Jennie blev tagen som "terrorist" vid säkerhetskontrollen när hon försökte smuggla ombord den whisky vi köpte på ¨tax-free på Arlanda. Wiskyn va<r tänkta att drickas på planet för att lugna Jennies flygnerver. Men hon laddade upp med wisky innan start så flaskan behövdes inte korkas upp.Sen glömde vi att packa ned den i huvudbagaget vid ut-och in checkningen i Chicago.. Så där rök den whiskeyn!
United Airlines till Vancouver bjöd inte ens på någon mat, trots över fyra timmars flyg. De erbjöd för 5 USD "skräpmat" i boxar. Starten blev "bara" 20 min försenad pga. lastning av bagage. Det blev lite turbulent över "The Rockies" och vi var ganska trötta när vi landa kl. 03 svensk tid och kl. 18.00 Kanada tid, totalt 15 timmar efter start i Arlanda.
Vancouver Airport är nog en av världens finaste flygplatser. När man landat går man igenom ett kustlandskap med vågljud, fågelsång och snidda träfigurer som föreställer olika kustdjur snidda i lokala indianstil. Trappan ned går bredvid ett vackert vattenfall och strax innan imigrationen möts man av två stora totempålar. Vacker!
Maria var så snäll att hon hämtade upp oss i Vancouver och körde oss de ca 2 timmarna upp till Whistler. I Squamish var vi tvungna att köpa en Big Mac på McDonald's. Vid 7-Eleven köpte vi ett dagskort för liftarna i Whistler till ett bra specialpris som de hade. Vi var ganska trötta när vi kom fram till Whistler, både Jennie och Hansi somna till i bilen på väg upp. En massa snö på trä och hus och kraftigt snöfall när vi närmade oss Whistler bådade gott för morgondagens åk. Vi "checkade in" i vårt lilla gästrum och slocknade på tre röda sekunder när vi äntrade sängen!